Carl-Åke Andersson svarar om skoletablering

I Nyköpings kommun finns det flera möjligheter att välja skola för elever i olika årsgrupper. Vi har en bredd i utbudet i allt från förskolor till gymnasium. Det tycker vi är bra.

När en organisation vill flytta eller starta upp en ny verksamhet måste vi som kommun förhålla oss till en rad regler och lagar. Vi måste också se till helheten ur ett stadsbyggnadsperspektiv där allmänhetens intresse alltid går före.

Nu vill Nyköpings Enskilda Gymnasium starta en 6-9-skola i fastigheten Brovakten centralt i Nyköping, det som tidigare var SN:s lokaler på St. Annegatan. Området är inte detaljplanerat för skolverksamhet. När en förfrågan om en detaljplaneändring kommer in till kommunen gör vi alltid en bedömning om det är lämpligt att ändra användningen av en fastighet (i detta fall från kontor till skola). Vi tittar på hur fastigheten är anpassad för ändamålet och i ett sådant här fall, där skolverksamhet önskas, prövar vi platsen särskilt ur ett barn/elevperspektiv. Hur omgivningarna ser ut med trafik och annat är också av vikt.

Det avgörande argumentet för att Brovakten inte är lämplig som skola för 300 elever i årskurs 6-9 är att möjligheten till skolgård är för liten.  Den yta som man skulle kunna göra en funktionell skolgård av, som inte delas av cykelställ eller trafik som till exempel avfallshantering, är ca 350 kvm. Det är hälften av en mindre villatomt och blir ca 1,5 kvm per elev. De riktlinjer vi måste förhålla oss till när vi bedömer storleken på en skolgård är minst 20 kvm per elev.

Nyköpings kommun ser positivt på skolverksamhet i centrumnära lägen och förstår problematiken med att hitta tomter med friytor som uppgår till 20 kvm per elev. Det finns skolor i kommunen som inte uppfyller dessa riktlinjer, men 1,5 kvm per barn, som i det förslag som har skickats in av Nyköpings Enskilda Gymnasium, är dock alldeles för långt ifrån en bra lösning. Alla elever har rätt till en fungerande utemiljö oavsett vilken skola man går på. Med en så liten skolgård finns det risk att eleverna till största del uppehåller sig på andra platser på rasterna, vilket inte nödvändigtvis är positivt för eleverna när det handlar om barn från sjätte klass.

En detaljplaneändring är en långsiktig förändring av användandet av en fastighet och i detta fall finns det risk att lösningen blir bestående.

Det kan också vara bra att veta att handläggningstiden för de flesta detaljplaner är 6-9 månader.

Plan- och bygglagen styr hur en planprocess går till. För att kommunens beslut ska vara giltiga måste alla steg i processen ske på rätt sätt. Kommunen måste exempelvis samråda med de som påverkas mest av förslaget, innan man tar några beslut. När detaljplanen vunnit laga kraft, efter ev. överklaganden, skall det till ett bygglov. Att som Nyköpings Enskilda Gymnasium hoppats, att kunna starta upp verksamheten till hösten 2018, har inte varit möjligt även med ett positivt planbesked.

Vi välkomnar en diskussion med Enskilda Gymnasiet där vi tillsammans kan titta på möjliga framtidslösningar.

 

Carl-Åke Andersson (S)

Ordförande i Bygg- och tekniknämnden

Nyköpings kommun

 

(Svar till Ann Larsson och Per Skogqvist, Nyköpings Enskilda Gymnasium, publicerat i SN)

facebook Twitter Email

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta. Vad är en kaka? En kaka (eller cookie) är en liten textfil som webbplatsen du besöker begär att få spara på din dator. Kakor används på många webbplatser för att ge dig som besökare tillgång till olika funktioner.

Stäng